Igar for jag forbi Boulder Junction en svang. Jag har inte traffat tjejjerna sedan jag for till Europa, over 2 veckor sedan. OJ vad jag har saknat dom! Direkt nar jag kom in kom Lauren fram och kramade om mig, sen kom Deanna och Robin och Maria. Mina gostjejjer! Jag ar himla glad att jag rakade "snubbla" in och fa jobb pa Boulder Junction, jag har verkligen hittat vanner for livet dar!





Idag ringde min sota Miiiiiiiii och det var supermysigt och hora hennes rost. Vi pratade over facebook igar innan jag drog ivag till Mayfair och Boulder och jag fragade henne da vad hon skulle hitta pa for nat pa kvallen. Hon sa att Adam dragit ivag till Palo och hon vantade pa att Frida skulle komma over med lite vin och myskvall. Da blev jag avundsjuk... jag saknar verkligen alla ni tjejjer fran Boden- mitt tjejhang och alla vara mysiga tjejkvallar, partyn, luncher etc! Alla vara galna upptag! Usch vad jag saknar er allihopa. Men det ar tur att internet finns!!!! Och om 1,5 ar kommer jag hem! Hahaha!







Jag saknar alla er fran Ostersund! Alla galna upptag, fester, husfester, nollningar, plaza, te-kvaller, spela kort med Anna, idol-kvallar med blodiga kottbitar(!!!!), shoppa fast man egentligen borde plugga till tentor, fornborgsvagen 11 och alla fran korridoren, sodra grongatan,  o'learys, te-huset..... Hogskolan var absolut ett av mina basta beslut! Ovardeliga minnen som skapades dar! Fast det ar en grej jag funderar pa... vad gjorde man innan facebook? For jag minns klart och tydligt att jag inte borjade med "facebook" forran Aykay, Anna och jag for till Asien. Det var Tove som fick mig joina facebook. Jag har ett svagt minne av lunarstorm! Wow, det var gamla goda tider det. Hahahaha!!! Vart laddade man upp alla sina bilder pa den tiden? Usch jag borjar verkligen bli gammal. 

Mitt au pair ar var en riktig "life changing moment" for mig. Det var da jag insag att livet har sa mycket mer att ge an bara lilla Boden. Det var da jag insag att jag nog inte ar en liten "smastadstjej" utan en "true american gal". (Och boy do I like it here!!!!) Mycket tack till Tove, Linn och Jacqui, som var mina forsta vanner utanfor Boden. Vi hade ett otroligt galet, tokigt men underbart ar i Milwaukee tillsammans. Utan er hade jag inte varit den jag ar idag.



(kanner ni igen Collin?????)

Backpacking-resan till Asien ar ocksa en stor grej! En resa som jag kanner att jag skulle ha angrat om jag inte hade gjort. Jag har tidigare gjort resor enbart for mig sjalv: Au pair resan, sen jag har aven gjort resor tillsammans med min familj och det kommer sakerligen bli manga resor i framtiden tillsammans med Ryan, men en sadan stor och aventyrlig resa tillsammans med enbart vanner - det ar nagot som jag aldrig kommer att glomma bort. (....det blev en jakla massa UNO)...(jaklar Anna- vi ar fortfarande skyldig AK hennes fodelsedagspressent.... AYKAY: Nar ska du gora din tatuering?)






I slutandan ar jag dock sa himla lyckligt lottad. For jag har funnit livslanga och ovarderliga vanner och jag har funnit mig en underbar karl och jag har tva underbara familjer - en hemma i Boden och en i USA!

Resa, vanner och familjen - man behover inte mycket mer an sa!

Puss pa er allihopa - ni som gor livet vart att leva!